Vi har mött människor med vänliga ögon. Luften är lätt att andas. Vinden känns som ett svalt och tunnt bomullstyg som sveper över min vinterbleka hud.
En kvinna går på vägen utanför huset. Stolt långsam gång. Det finns tid att tänka.
Vi ska snart ut på upptäcktsfärd, se oss omkring. Vi har hälsat på vakten, det finns vakter på natten och på dagen. Runt huset löper en hög mur med ringlande taggtråd högst upp. Lägenhetens dörr låses med tre lås plus en gallergrind som förseglas med ett stort hänglås. En kontrast till de vänliga ögon vi mött så här långt.
Från mitt fönster om annars täcks med Kenyanska färgglada tyger ser jag visserligen andra hus men också mycket grönska. Man kan höra vinden i träden, fågelskrik och fågelskrän och trafiken från Waiyaki way.
/Hanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar