Mathare Valley -15 april

Vi går längs Thika road, en av Nairobis större vägar. Under tiden vi går berättar Wawero om post election violence då 100 tals dog invånare i Mathare dog på grund av våldsamheterna och de många bränder som härjade i omådet då. Många av de som dog var Waweros vänner. Men han berättar att efter dessa våldsamheter har viljan att hålla sams växt sig stark. -Vi vill inte bråka mer säger Wawero. Han berättar att organisationen MUST (Mungano Support Trust) har gett tron på sig själva till människorna här i Mathare. -Vi har rättigheter och politiker och makt havare ska inte kunna köra över oss.

Nu har Wawero stannat upp. Vi står nu på gränsen till det område som heter Mathare Valley. Ett av Nairobis slumområden som regeringen inte vill kännas vid. Enligt Wawero bor här 800 000 människor. Männsikor som bor här antingen hyr eller äger sitt hus, men det finns inga dokument eller kontrakt som bevisar att du har någon rätt att nyttja ditt hus. Dessa människor lever med en ständig rädsla över att någon närsomhelst kan komma och ta hemmet ifrån dem. Solen reflekteras i alla plåttak som trängs i dalen. Människor i rörelse och barn som leker. Barn samlas i en klunga kring oss, de har luggslitna kläder och många av dem är barfota. Efter en liten stund är det en liten flicka på ca tre år som tar tag i min hand.

Nu tar vi steget in i Kosovo, ett av Mathares elva områden. Kosovo fick sitt namn efter Europas Kosovo. Mathares Kosovo grundades samtitigt som det krigades som mest i Europas Kosova. En sötsliskig doft som inte går att värja sig ifrån slår som en vind emot mig. Avföring och sopor. Två offentliga toaletter finns i Mathare Valley. Ett besök där koster 20 Kenyanska shilling. En familj som inte sällan består av 10-12 medlemmar har en daglig inkomst på mellan 400-600 KES. Om alla i familjen får ett besök vardera om dagen har halva dagskassan gått åt. Till att kissa och bajsa.

Husen ligger tätt tätt och består av plåtbitar, gamla oljefat som slätats ut och bockad plåt. Det är som längor. Mellan längorna är det inte mer än 1 metersavstång. Går där får man gå med benen på varsin sida om avloppsvatten som rinner trögt och har med sig sopor. Ibland blir stanken nästan outhärdlig.

Överallt möts vi av barn som oavsett ålder lärt sig ramsam: Ho-a-yu? Som de upprepar gång på gång. Muzungo, Ho-a-yu? (how are you?)